Imorse gick vi upp klockan 6, för klockan 8 var det samling och banvandring. Vaknade upp till spöregn. Wtf! Varför måste det ALLTID regna på hundtävling?!

Båda hundarna fick starta två gånger. Wilson var först ut i båda klasserna. Det är ganska skönt att starta honom först för då släpper lite av nervositeten sedan.

Idag har han verkligen steppat upp sen sist! Han gjorde personbästa i mästarklass på 79 poäng och stod faktiskt för dagens bästa resutat! Bana B genomfördes utan skall överhuvudtaget (bara en gång vid mål). Hallelulja! Det finns hopp!

Idag kom minuspoängen av att han inte var så sugen på att ligga i lera istället för avdrag för fys. och skall som det brukar vara.

Jag vet inte om det gick bra för att vi tränat ganska mycket, eller om det var för att Wilson var trött sen i fredags. En kombo kanske.

Leia däremot var lite disträ idag och var inte i sin bästa form. Hon gjorde ändå bra ifrån sig och av dagens 4 starter så var alla över 70 poäng. Det är jag jättenöjd med! Med gamla reglerna så var ju lixom 70 poäng bra. Nu när 90 poäng är gränsen så känns det nästan omöjligt. Det räcker med en hopp-snurr eller annan "rolig" grej så är det kört. Haha. 

Trots att det känns som att Wille ska explodera så får han ofta fina ord från domarna.

Underbar attityd! Haha. De ser inte det som jag ser: klapprande tänder och slafs som far omkring...

Kul iallafall att det gick bra för en gångs skull. Nu hoppas vi på favorit i repris nästa helg för då gör vi om det igen.

Igår kväll var det KM i rally på Öbk. Ett perfekt sätt att spendera en fredagskväll.

Båda hundarna tävlade i "högre klass". Jag ser det som genrepetition till söndagens tävlingar.

Fint väder, iallafall till en början (senare blev det regn som vanligt på hundtävlingar....). 

Wilson fick nu sin chans att visa om han skärpt till sig under den långa rally-pausen...

Det gick faktiskt helt okej. Iallafall i början av banan. Sedan efter hoppet så blev han som vanligt övertaggad och började skälla. Jag tyckte ändå att det var lite bättre än de senaste tävlingarna. Han får en chans att rycka upp sig lite ytterligare tills på söndag...

Vi skrapade ihop 51 poäng och det räckte till en femteplats. Ja, han var iallafall inte sämst. Haha.

Leia var jätteglad. Man kan inte tro att hon är 11 år när hon är på det humöret.

Hon gick fint som vanligt och vi fick ihop 83 poäng. Det blev en andraplats. Wohoo! Bästa Leia!

Hem kom vi klockan tio trötta men nöjda. Idag blir en ren vilodag för hundarna medans jag ska göra annat, rida t.ex Sedan blir det upp tidigt imorgon för tävlingar på Roslagens bk.

Trevlig helg alla! 

Vilken kanonhelg vi har haft! Toppenväder och varmt. Äntligen är det slut på den långa deppiga vintern. Jag älskar våren!

I lördags hade jag faktiskt inga inbokningar utan var helt ledig. Det var jätteskönt. Vi har fixat och donat en hel del på tomten. Rensat, eldat, planterat och sånt. Bilen har till och med blivit tvättad. Skönt att ha det gjort!

I lördags kväll tog vi en lång promenad och hälsade först på hästarna. 

Hästen som jag rider mest. Kitty:

Efter det gick vi och tittade till våran brygga som vi delar med grannarna. Den har visst blivit lite sned under vintern...

Härligt att vara ute länge när man slipper frysa, och inte har någon tid att passa. Älskar lördagar!

I veckan har hundarna legat i hårdträning i rallylydnad. Det är dax för årets första tävling nästa helg! Jag har inga höga förhoppningar alls. För det första har vi inte tränat på länge. För det andra tror jag Leia börjar bli skendräktig ( det är då hon kan bli riktigt disträ). Och för det tredje så har ju Wilson varit utvisad från rallytävlingar under en lång tid. Han ska få en ny chans nu igen. Få se om han klarar av att hålla sig i skinnet! Må det bära eller brista.....

Idag har jag och Wilson varit till Denise hundkonsult i Vallentuna för inofficiell tävling i nosework klass 1. Det var första gången vi var där, men inte den sista.

Jag tog med mig båda hundarna dit och gick en promenad innan. 

Först var det samling och banvandring. Det var två sök: behållarsök och inomhussök. Det är nyttigt att träna banor som någon annan har gjort. Det blir lixom inte samma sak när man tränar själv och redan vet var gömman finns.

Vi startade först. Inomhussöket var i en verkstadslokal med maskiner och grejer. Det var ett ganska stort område som skulle sökas av. Innan vi började så tyckte jag att Wille bara tittade på annat. Han svarade knappt på tilltal, men sedan när han gick in på sökområdet så var det som om han inte gjort annat. Han förvånade mig rejält! Grym var han. 

Jag som har tyckt att det gått  dåligt när vi tränat i veckan. Nu så markerade han doften hur tydligt som helst.

Behållarsöket gick också bra. Han sökte  av kartongerna utan att bry sig om omgivningen. Han fastnade på en kartong och då trodde jag att han hittat doften (dum som jag är, skulle haft is i magen). När han sedan gick till sista lådan så markerade han jättetydligt. Duktig kille! Dålig matte!

Wille fick bra feedback av domaren. Hon sa att han söker koncentrerat, lugnt och metodiskt och att han är säker på doften.

Jag är supernöjd! Vilken bra hund jag har. Hoppas det blir fler sådana tillfällen framöver för det är jättebra träning.

Bästa Wilson:

I lådan under sängen hittade jag min gamla digitalkamera. Det fanns bilder och filmer från när Wilson var valp. Så roligt! Gud vad söt (och jobbig) han var. 

Tänk att man behövde ha kamera med sig istället för endast mobilen, och det var bara 8 år sedan!

Wilson typ 11 veckor:

Man kan knappt tro att det är sant, men Leias tumörer var godartade! Det känns helt osannolikt med tanke på hur det såg ut. Jag är så glad. Vi får ha kvar henne ett tag till. Nu hoppas jag att hon får fortsätta att vara frisk och pigg. 

Efter stygntagningen ser såret bra ut. Hon får gå långa promenader nu, men än så länge kopplad. Hon har iallafall blivit mycket gladare igen!

Bästa Leia:

Nu har våren äntligen börjat komma! Nästan all snö är borta. Idag blev det en promenad i solen efter jobbet i +10 grader. Wohoo! Äntligen så kommer livet tillbaka!

Vårtecken:

Imorgon är det dax att ta bort stygnen efter Leias operation. Med våran vanliga tur så har vägen dit inte varit problemfri naturligtsvis...

Redan på påskafton fick jag ringa veterinären. (Tacka gud för agria telefonveterinär som kan lugna en när det är kvällar och helger!). Leia fick såklart en ovanlig komplikation. Det hade kommit in luft genom såret i benet. Det bara frasade  när jag tog i benet. Mycket obehagligt! Suck. Har aldrig varit med om det förut. Det var inget farligt iallafall. 

Såklart så blev det sedan infektion i operationssåret och vi fick åka till veterinären för koll på tisdagen. Som tur var så klarade det sig hela påsken så vi slapp åka till Albano. Tur i oturen.. Infektionen var på samma ställe där luften kommit in. Det blev antibiotika. 

Sedan kollades hon en extra gång i torsdags kväll, för jag skulle åka till norrland på  begravning fredag-lördag. Det har inte varit många roliga stunder här den senaste tiden som ni hör. 

Det blev mycket skötsel de här dagarna. Kolla tempen minst både morgon och kväll. Hålla koll på såret som är ganska stort. Försöka hålla Leia lugn så gått det går.... 

Idag ser iallafall såret bra ut och jag hoppas att efter stygntagningen så kan livet bli lite roligare igen. Det hoppas Leia också för nu är hon trött på tråkiga koppelpromenader i skritt.