Igår var det dax för Wilson att göra en grej som vi väntat på länge. Borttagning av epulider. Epulider är nybildningar som växer i munnen. Tandköttet växer över tänderna typ. Han har ju gjort det här en gång förut. Då skickade vi dem på analys så vi vet att de är godartade. Tyvärr fortsätter det att växa. Så han kommer med största sannolikhet få göra om operationen igen om ett tag.

Vi fick remissen innan sommaren. Men ingen ringde. Jag väntade.

Wille har haft det här alldeles för länge. Han såg förjävlig ut i munnen! Stackarn! Jag har haft jättedåligt samvete för detta, men inte kunnat göra något.

Remissen kom bort, eller fastnade av någon anledning. Det visade sig sedan att Albanos tandavdelning var stängd. Vi fick en ny remiss fast till Mälarhöjdens veterinärpraktik. De ska vara bäst sägs det. 

Varför måste just min hund ha en ovanlig sjukdom? Suck. 

Igår var det iallafall dax för operation. Det blev en jättelång dag. Det är bland det värsta jag vet att vänta på besked om hur det gått. Jag vet ju att det är värre att söva muskliga hundar. Jag ser bara alla tänkbara hemska senarion framför mig. Ångest!

Sent på eftermiddagen kunde vi äntligen hämta honom. Operationen gick bra, men det fanns andra nyheter som var dåliga. Vi passade på att sanera hela munnen och röntga tänderna också. Röntgen visade på två tänder med frakturer som måste dras ut. Suck! Han har alltså bitit sönder sina egna tänder. Inget ovanligt för rasen tydligen, men ändå. Jag fattar bara inte hur han kan vara så glad jämt!

Nu blir det till att boka en ny tid imorgon. 

Idag ser han så bra ut i munnen. Otroligt hur snabbt det läker! Och tänderna är vita och jättefina.

Bästa, gladaste Wille:

Här är en film från tävlingarna förra helgen. Vi hade 81 poäng. Det är jag som förstör och drar på oss en -10:a helt klart. Det är vid "backa framför". Jag skulle bara ha låtit det vara och tagit ett par minus för han backade för kort, istället försökte jag få honom att ta ett steg till vilket gör att han sätter sig. Dumt!

Jag är mycket gladöver Willes humör och attityd på den här banan!

Den här helgen har vi inte gjort något annat än vila. Det var välförtjänt. Om en stund ska vi ta en lång promenad i skogen och sedan ska jag till stallet.

Nu har vi gjort det igen:lyckats bra på tävling! Dubbla starterna mästarklass igår på Bro-Håbo resulterade i 86 respektive 81 poäng. Bästa Wille!

Lite surt att vara bara 4 poäng ifrån mästartiteln, men jag är superglad ändå.

Tänk att det ända jag gjort är att ändra lite i träningen. Jag fick ju tillsägelse om att jag slarvat med uthållighetsträningen. Att han måste få vänta länge, länge på belöningen när vi tränar banor. Inte få godis lite nu och då, utan vänta på bra belöning efteråt. Och vet ni vad? Det har funkat!

Bästa Wilson:

Det här var årets sista rallytävling. Det känns lite tråkigt. Men nu när Wille börjat blomma ut så kan vi se fram emot nästa säsong med glädje istället.

Det ska bli skönt nu att ha mer sovmorgon på helgerna ett tag. Det har blivit lite för mycket på sista tiden. Speciellt eftersom jag är så trött efter arbetsveckan också.

Idag har vi inte gjort mycket. Det blev en lång skogspromenad i lugn och ro med hundarna. Sedan var jag i stallet och motionerade Kitty. Mer än så har jag inte orkat idag!

När klockan ringde klockan 5 i lördags morse så tänkte jag strunta i att åka. Är det verkligen värt att skippa den enda sovmorgonen när man gått upp 4.30 hela veckan? Efter flertalet koppar kaffe, rastning av hundar och lite frukost så packade vi in oss i bilen klockan 6 och åkte iväg mot Uppsala.

Wilson var anmäld till dubbla starter. Jag hoppades på en favorit i repris från förra tävlingen så jag körde samma upplägg som sist.

Det var samling och banvandring klockan 8. Båda domarna var nya för mig. Spännande!

Banorna var riktigt kluriga. Den ena var så gott som hela i "spring". Det är ju ganska knepigt med en het hund som Wille.

Jag tyckte det gick bra på våran första start. Hunden var taggad men höll sig i skinnet.

Det visade sig att det gick superbra! 91 poäng! Wohoo!! Det var inte en engångsföreteelse sist. Det gick en gång till!

Bästa Wilson:
 

Snacka om att man blir stolt av en 12:e plats av över 50 startande. Det var helt klart värt att gå upp tidigt!

Bana nummer två, den med mycket spring, gick inte lika bra. Hehe. Det gjorde ingenting eftersom det gick så bra på den första. Det kändes som vi typ kom på minuspoäng. Men när jag fick protokollet så var det inte lika illa som jag trodde. 64 poäng. Helt okej.

Charmig, jo jag tackar ja!

Vi hade tur med vädret hela dagen vilket var skönt. Medans vi väntade så passade vi på att fika och titta på andra ekipage.

Leia är fikasugen:

Det var jättebra arrangerade tävlingar på Uppsala bk. Dit åker jag gärna igen.

Förutom att ladda inför tävlingen så har det blivit många mysiga promenader i skogen i veckan. Vädret har varit riktigt på topp. Hösten när den är som bäst!

I söndags gick Roslagsdraget av stapeln på min hemmaklubb Öbk. Det var första gången som jag och Wilson testade att springa ett lopp. Det var riktigt kul faktiskt! Jäklar vad vi sprang...

Man startade med 30 sekunders mellanrum, och banan var 3 km. Alla duktiga som håller på med den här sporten sprang först, och sedan var det vi motionärer. 

I början sprang vi fort men jag saktade tempot när jag hörde vad Runkeepern sa. Annars hade jag nog dött innan målet. Haha.

Våran tid blev 17,35. Det är jag jättenöjd med. Han som vann hade tydligen 10,11(!). Men det är ju helt galet snabbt! Det är ju inte klokt!

Bästa Wille som hänger med på alla mina påhitt:
 

Leia var förstås med som coach. Den här gången var hon nog rätt nöjd med att slippa tävla!

Det kommer faktiskt en till likadan tävling fast här i Norrtälje snart. Jag funderar på om jag ska anmäla mig till den också. Det tråkiga är att det är samma dag som  träningstävlingar i agility i Norra Stockholms Hundsportcentrum . De vill jag ju också vara med på. Det är så bra där: inomhus och inhängnad bana. Jag har tills imorgon på mig att bestämma. Får se hur jag gör..

Ja, då har vi testat ännu en gren. Snacka om att det är en riktig allroundhund jag har. Han må vara knäpp och galen men han säger aldrig nej och är med på allt med stort engagemang!