I söndags var vi till Djurens helg på Solvalla. En jätterolig tillställning med massa olika djur, tävlingar, prova på-sporter mm. Wille och jag skulle tävla dubbla klasser mästarklass rallylydnad. Det är tredje året nu som vi är med där. Det här året är första gången som Leia inte  tävlar. Hon var med som sällskap och coach iallafall. Min brorsa och Linus följde med som medhjälpare.

Det har inte regnat en droppe typ på tre månader, men naturligtsvis så var det regn hela söndagen. Typiskt. Willes favoritväder. Not.

Första klassen gick åt helvete. Jag fick bryta efter typ halva banan för han blev bara elakare och elakare. När hans humör är sådär dåligt så är det ingen mening att fortsätta.

Andra klassen var humöret bättre. Men redan när vi gick banan så förstod jag att han inte skulle se konen som man skulle sända till.  Dels var en del av slalomet (visst den hade en annan färg, men hundar är väll färgblinda?), dels så var det så långt till konen. Och jag hade rätt, han såg den inte. Jag gick fram och hjälpte honom och kanske blev diskad redan då. Senare i banan som ändå var för svår så valde jag att ta i honom så vi blev diskade i vilket fall som helst. Protokollen har jag inte fått än, de kommer med posten.

Det kändes lite jobbigt att inte ha min stabila Leia att luta mig emot när svajjiga Wilson var på dåligt humör! Shit happens.

Efteråt gick jag till agrias monter för att få goda råd av hundcoachen Fredrik Steen. Jag beskrev problemet med den övertaggade hunden. Fick visa lite lydnad men då var Wille vips en riktig toppenhund! Det gick inte att få fram något dumt alls! Typiskt! 

Fredde sa att han gärna ville se problemet in action, och jag bah: om du hade tittat mot rallyn för 5 minuter sedan så hade du sett vem som skällde hela banan. Haha.

Han bad mig maila en film. Får se om jag gör det. Hihi.

Efter tävlandet gick vi runt ett tag och tittade. Bland annat så testade vi på nosework. Perfekt. Det blev ett gratis träningstillfälle för Wilson. Han fick göra ett behållarsök och hittade doften utan problem. Duktig kille!

Jag kollade på en uppvisning av IPO-hundar. En boxer som tävlat VM visades upp. Den hade tydligen bästa lydnadspoängen på VM:et sa de. Den är från min klubb. Jag bara måste få skryta om att det var den hunden som hade samma poäng som Leia på vårat KM i lydnad. Hihi. 

Båda hundarna var rätt trötta när vi kom hem om man säger så.

Nu är jag inne på min sista semestervecka. Blä!

Det är lite svalare ute så det har blivit längre promenader. Jag tycker faktiskt Leia har blivit bättre nu igen när vi ökat på motionen.

Vid bryggan:

Igår blev det också socialträning för hundarna. Vi  åkte till Älmsta, gick promenad och åt på restaurang. Trevligt ställe där hundarna var mycket välkomna.

Idag har jag och Veronika varit ute med hundarna på en riktig lång promenad runt Bärsjön. Det var inga problem för Leia att hänga på så det kändes skönt.

Imorgon blir det promenix igen. Var vet jag inte än.

Efter några besök nu hos veterinären så är det konstaterat att Leias vingliga bakben är neurologiskt. Hon kommer inte att bli bättre. Det positiva är att hon inte har ont någonstans. 

Det vi ska göra är att fortsätta hålla henne i bra form så hon har så bra förutsättningar som möjligt. Hon ska inte vila, utan motionera efter hennes förmåga.

Nu är det slut på karriären. Det är inte det att tävla är viktigt, utan det är det att Leia tycker det är så kul. Det känns så sorgligt!

Jag är mycket stolt över denna guldhund som började tävla vid 8 års ålder och ändå har lyckats ta 5 titlar. Vi avslutade på topp med att bli rallylydnadschampion (jag vet, man kallar det inte så för blandrashundar men det är fortfarande samma bedrift). 

Hon har lärt mig mycket om tävlande. Att man  inte behöver vara nervös. Att man inte ska känna stor press gentemot andra, man kan vara minst lika bra! Strunta i vad andra tisslar och tasslar om och bara göra sitt bästa med sin hund.. Det kan man komma långt med.

Det som gör mig ledsen är hur snabbt det har gått! Det är bara på drygt en månad. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det ska stabilisera sig. Jag är inte redo att hon ska försvinna än på ett tag!

Älskade hund:

Så på söndag blir det bara Wille som tävlar på Solvalla (hjälp!). Jag som brukar ha en stabil hund att luta mig mot..Leia följer såklart med som coach. Jag hoppas Wilson kan göra som på de senaste tävlingarna iallafall: vara bra på åtminstonde ena starten! Vi får se hur det går. Som vanligt så undrar man vad man gett sig in på...

Dagarna fortsätter att vara varma som f-n! Vi gör små utflykter, alltid nära vatten så hundarna kan svalka sig om det behövs.

Jag själv har badat sjukt mycket den här sommaren! Det är så varmt i vattnet så man vill inte gå upp. Jag som brukar doppa mig en gång om året typ..

Vad det gäller Leia så gör vi det bästa av situationen och väntar på besök till veterinären den 8/8. Hon är pigg och glad. Hon får göra sådant som hon tycker är kul. Det blev betydligt värre av att vila så vi går vanliga promenader så länge. 

På morgonen blir jag ledsen för jag tycker hon går dåligt, men sedan på kvällen så är det mycket bättre igen. Det är minst 30 grader varmt redan klockan 8 så jag tror värmen påverkar mycket. 

Jag försöker att inte tänka så mycket på det (och inte googla), men det är svårt.

Älskade Leia:

Om bara 10(!) dagar är det dax för tävling för mig och Wilson. Det är Solvalla och "Djurens helg" som kommer(hjälp!). Nu ligger han i hårdträning här hemma. Jag har byggt upp en rallybana på tomten som vi ska träna på varje dag. De senaste tävlingarna har ju faktiskt gått bra(iallafall 1 av 2 starter och det är bättre än 0!) . Jag hoppas det blir så nu också och att han inte skämmer ut mig allt för mycket!

Leia är såklart struken från tävlingen. Det känns sorgligt eftersom hon tycker det är så roligt. Hon fick vara med och träna idag och blev jätteglad.

Lite bilder från våran utflykt här om dagen till Furusund:

Ja Wille han bäddar på sitt eget vis som vanligt:

Anledningen till att jag inte haft någon vidare skrivarlust är att det varit tråkig stämning här hemma.

Leia har sedan en tid tillbaka blivit dålig i sina bakben. De hänger lixom inte med. Efter ett par veterinärbesök så har vi konstaterat spondylos i ryggen. Eventuellt är någon nerv i kläm också. Det är hennes vänstra (opererade) ben som inte hänger med och har nedsatta reflexer. Det syns inte i trav, men i vändningar i skritt. Jag vet inte om det är något som man kan göra.

Vi har ett besök inbokat till en expert, och tills dess får vi anpassa motion och annat efter det som verkar bra för henne. Jag ska till Ashley som opererat henne tidigare, en veterinär som jag litar på och respekterar åsikterna från.

Älskade Leia. Det positiva är att hon påvisar ingen smärta, och att veterinären tycker hon är mycket pigg och glad i övrigt. 

Hur det blir med det här får tiden utvisa..

Bästa Leia fick hänga med på mitt sommarjobb eftersom det är närmare till veterinären i Väsby. Hon åkte traktor och annat och skötte sig utmärkt:

Inte nog med det så har Wilson varit sjuk också. Han blev fruktansvärt magsjuk, sådär så det bara kommer ut vatten. Jag blev riktigt orolig eftersom det är så varmt! Efter noga kontroll och skonkost enligt konstens alla regler så har han nu blivit bra igen. Peppar, peppar...

Älskade hundar! Det är så hemskt när de inte mår bra. 

Det är så varmt ute fortfarande. Jag har aldrig varit med om liknande! Tills det blir svalare så är det tidiga morgonpromenader, bad och kvällspromenader som gäller. Däremellan är de inomhus med ac:n på!

Fint ute klockan 5 innan jobbet:

Ikväll har jag och Wilson varit i Rimbo och träningstävlat i nosework.

Det var två sök,fordon och utomhussök. Wille brukar ha lite svårt för fordon, men vi var ju där för att träna lixom så jag hade inte så stora förväntningar. Vi är fortfarande gröna inom sporten och vi måste träna mera.

Först var det fordonssök. Det var en långtradarvagn som skulle sökas. Lite spännande för det har vi aldrig gjort förut. Han förstod vad han skulle göra och sökte jättefint. Det var inga problem att hitta gömman och han markerade tydligt. Duktig kille! Han fick beröm av domaren för bra utfört arbete.

Andra söket så var det ett område med diverse skrot som skulle genomsökas. Det märktes att han blev lite trött. Jag tyckte först att han markerade på ett ställe(som också visade sig vara rätt). Men eftersom det inte var så tydligt så försökte jag ha is i magen och låta han söka vidare. Dumma mig!Då blev han osäker istället och vi hittade inte. Som vanligt mitt fel alltså. Ja,ja man lär sig av sina misstag. Wille var superduktig iallafall.

Jag har äntligen köpt nya springskor. Så för första gången sedan jag opererade foten så har jag och Wille varit ute och sprungit till hans stora lycka. Jag har tänkt att vi ska försöka springa varannan dag från och med nu.

En tråkig nyhet är att Leia inte är riktigt hundra. Jag vet inte om det är ålderdom. Hon fyllde ju hela 11 år i veckan. Eller om det är något fel. En veterinärtid är iallafall inbokad på tisdag. Håll tummarna för att det inte är något allvarligt med min älskade tjej!

Jag har pysslat lite i veckan också. Gamla fönster som jag slipat och målat har blivit hängare till hundarnas rosetter. Det blev riktigt bra tycker jag.

Leias rosettsamling som vi lyckats samla ihop på de här åren. Vilken duktig hund. Tänk att hon inte började tävla för än hon var 8 år..

Det är ju lite dåligt med tävlingar nu på sommaren så därför blev jag taggad när det dök upp två inofficiella nosework-tävlingar här i närheten. Jag anmälde mig och Wilson till båda två och har fått svar hittills att vi kommit med på den ena iallfall. Roligt!

Förutom det så har jag anmält båda hundarna till dubbla starter i rallylydnad under "Djurens helg" på Solvalla. Vi har ju varit med där två gånger tidigare och det är verkligen superkul!

Jag kör samma taktik som vanligt eftersom jag håller på med flera olika grenar: tränar som fan sista 1-2 veckorna innan aktuell tävling. Däremellan spontantränar vi lite på promenader eller på tomten/klubben på det vi känner för. Det har funkat ganska bra hittills. 

Det betyder att från och med imorgon så är det nosework-träning som gäller! Om 10 dagar är det dax för tävling....

Den första semesterveckan har man försökt vila så mycket som möjligt. Tagit det lugnt så gott det går med allt man har att göra och saker som man inte hinner annars...

Kärlek:

Från och med imorgon har jag officiellt äntligen semester! Wohoo! Som jag sagt många gånger förut: att skaffa mig själv sommarlov är det bästa jag gjort!

Eftersom det precis varit midsommar har det såklart blivit kallare ute. Hehe. Härliga Sverige! En som blir glad över det svalare vädret är iallafall Leia. Hon har blivit mycket piggare. Hon är så gott som fri från skendräktigheten nu också. Skönt! 

Leia:

I midsommar har det blivit många långa promenader, och så lite träning förstås. Det är dåligt med tävlingar nu på sommaren vilket är synd eftersom man äntligen har tid. 

Jag ska försöka så gott jag kan att vila  på semestern. Men det är inte lätt när det finns så mycket man kan göra! Jag känner mig stressad inombords. Förhoppningsvis går det över efter ett tags ledighet får man hoppas. 

Senaste dagarna har jag varit på promenad flera gånger med Veronica och hennes Mimmi. Mimmi är förhoppningsvis Wilsons nya bästa kompis. Det har gått bra, och han känns avslappnad och trevlig.

Wilson:

Som sagt så har jag mycket att göra hemma med alla mina odlingar och grejer. Jag har för mycket hobbys (hundar,hästar,odling). Jag har inga problem att fylla upp lediga dagar om man säger så...... 

Lite sommarblommor som jag fått har blivit planterade:

Vi har inte något speciellt inplanerat för semestern. Dels pga. ekonomin och dels pga. av att Leia är så gammal så man har inte lust att lämna bort henne.... Gud förbjude att något skulle hända om man var borta! Nej det får bli semester med hundarna i år igen. Ärligt talat så är jag inte så mycket för att "hitta på" grejer heller. Det gör mig nervös. Jag trivs bra hemma och tycker det är skönt att inte ha saker inplanerade. Då kan jag slappna av...

Mina bästa hjärtan:

Igår gick vi upp tidigt för att åka till våran hemmaplan och tävla dubbla starter mästarklass. Vädret var på topp och som vanligt så är det bra arrangerat och trevlig stämning.

Jag har varit ganska duktig med träningen i veckan också, vilket lönade sig. 

Först var det nästan så att jag struntade i att åka för jag var helt slut efter sista veckan på jobbet. Men sen när man väl är på plats så kändes det bra iallafall.

Vi hade det mysigt när vi väntade bästa hundarna och jag:

På första banan så var det Lisbritt som var domare. Hennes banor brukar oftast passa mina hundar bra.Jag startade först med Wilson. När det var banvandring så såg jag till min stora fasa åttans frestelse med kanintofflorna !! För flera år sedan när Wille var grön så var dessa berömda tofflor med på en tävling och han försökte mörda dem!! De stirrade på honom på lång väg. Det är flertalet hundar som haft problem med dessa berömda tofflor genom åren! Haha. 

Berömda kaninerna eller får eller vad det nu är:

Jag kände lixom hur hela modet skönk när jag såg dem,men sen tänkte jag att nej, jag får skärpa mig! Sagt och gjort så klev vi in på plan och gjorde det bästa hittills. 88 poäng!! Wille höjde sitt personbästa ytterligare. Nu är vi där och nosar. Bara 2 poäng ifrån! Vem kunde någonsin tro det?! Lite irriterande dock att vara så nära....

Leia var lite flummig på första starten. Jag trodde hon skulle vara trött av värmen så jag badade henne i ån innan. Hon blev för busig. 74 poäng slutade vi på vilket ändå är helt okej tycker jag. Speciellt med tanke att hon varit skendräktig hur länge som helst och betett sig konstigt.

På andra banan var det Diana Huuki som var domare. Det brukar ALDRIG gå bra för mig på hennes banor. Det gjorde det inte heller. Iallafall inte med Wilson. Vi började riktigt bra men sedan spårade det ut. Den rundan behöver vi inte ens tala om... Hihi.

Leia gjorde betydligt bättre ifrån sig! Jag trodde hon var trött av värmen och den långa dagen, men icke! 87 poäng! Jag kan knappt tro att det är sant. Det har aldrig gått så bra på en av Dianas banor och speciellt inte i mästarklass! Wohoo!! Jag blev så glad!

En riktigt lyckad tävling.  Bästa hundarna visade ännu en gång att de är grymma. Dessutom hade vi det jättemysigt  med bra väder,fika ,mys och trevliga människor. 

Det finns nog inget som gör mig så glad som efter en så bra dag med mina älskade djur.

Utslagna hjältar igår kväll:

Idag har vi  haft en perfekt dag. Ni vet det där lugnet när man inte har några måsten utan bara går en lugn skogspromenad med sina bästa vänner och inte behöver passa någon tid samtidigt som man är lycklig över gårdagens prestationer. Det kallar jag en perfekt dag!