Det började igår morse. Leia var inte riktigt sig själv. När vi kom in från morgonpromenaden så ville hon inte ha frukost. Hon som alltid sitter i givakt vid matskålen gick istället in i vardagsrummet och stod och kollade besvärat på mig. Jag förstod direkt att allt inte var som det skulle. Hon åt iallafall, men långsamt. Ja, ja tänkte jag. Hon mår lite dåligt kanske så kan det vara.

Efter jobbet så var hon ganska normal på promenaden, kanske lite slö. Men vid middag ville hon inte äta igen och senare på kvällen spydde hon. Åh nej! Jag visste att allt gått "lite för bra" på sista tiden. Ska Leia bli dålig nu? Aldrig får man vara glad.

Det kanske är skendräktighet? Det tycks ju bli värre efter varje löp? När man håller på och kollar henne hela tiden så märker hon ju det och verkar bara sämre. Dumma människor som håller på tänker hon antagligen.

Leia börjar bli gammal och bara tanken på att hon ska försvinna snart gör att man får panik! Snälla låt det inte vara dax än på ett bra tag! Man är inte redo!

Jag sov dåligt hela natten. Imorse tyckte jag fortfarande att hon var konstig. Ångest hela dagen på jobbet....

När jag kom hem så gick vi ut på promenad. Först verkade hon låg men efter ett tag så blev hon piggare och piggare. När vi kom in så sprang Leia raka vägen till matskålen och väntade! Puh! Hon är sig själv igen!! Tack gode gud!

Älskade Leia. Var frisk! Vi vill ha dig kvar i många år till!