Befarade det värsta idag när vi åkte till veterinären, men kom hem med lite hopp iallafall!

Leia blev sövd och röntgad. Korsbandet är skadat, men det kan tydligen läka av sig själv om man noga följer alla instruktioner. Det hade tydligen varit värre om det andra också gått av. Man har visst två.

Om det vill sig illa så ryker det andra nu också, och då blir det operation. Strömsholm är bäst. Dit vill man helst slippa åka! Då är det bara att följa allt till punkt och pricka och hoppas på det bästa!

Leia får bara gå korta koppelpromenader rakt fram. Hon ska inte gå i trappan, hoppa in och ur bilen, soffan osv. Inte slå i knät heller.

Om 4 veckor ska nya röntgenplåtar tas och förhoppningsvis är det bättre då , annars väntar op.

Märker vi att hon blir haltare så har det andra korsbandet gått av och då blir det operation.

Vi passade även på att röntga höfterna på henne. Det visade lite artros, vilket vi misstänkt. Köpte glukosamin som jag ska ge henne. Men höfterna är ett mindre akut problem. I framtiden blir det nog simträning.  Men just nu var det inte tal om rehab utan bara vila.

Känns ändå lite hoppfullt, kunde ju ha varit värre!

När jag ändå var hemma från jobbet så passade jag på att åka till klubben och träna lydnad med Wilson. Jag har blivit tillagd på facebook i en lydnadsgrupp och de tränade idag så det passade perfekt!

Jag är  jättenöjd med honom. Trots främmande hundar så var han avslappnad.  Jag tränade med honom lös utan att känna mig orolig. Härligt! Han har blivit mycket säkrare och det känns toppen!

Sedan fick jag ett nytt tips hur jag ska komma vidare med hundarnas apporteringsträning.

Övningen  kan jag köra inomhus med båda hundarna samtidigt.

Man växlar mellan hundarna och ber de hålla apporten+belönar direkt. Är hunden ointresserad "missar" den sin chans till belöning och få titta på när den andra blir belönad. Man utnyttjar alltså deras vilja att tävla om uppmärksamhet med varandra. Smart! Det ska prövas...

Wilson på sin bästaste gren:Platsliggning!